Elektronegativitet vatten

Ett viktigt term för för att förstå bland annat polaritet är elektronegativitet. Detta är kapabel man yttra är enstaka atoms förmåga att dra åt sig elektroner. ifall ämnet äger en upphöjd elektronegativitet således kommer den att dra mycket inom elektronerna inom de bindningar den utför till andra ämnen.

Elektronegativitetsskalan

Efter en stort antal experiment besitter man bekräftat en skal över elektronegativiteten för varenda atomslag, vilken kallas på grund av Pauling-skalan. Ni kan titta Pauling-skalan applicerad på en periodiskt struktur här. Ämnena med högst elektronegativitet ligger i periodiska systemets övre högra hörn, och dem med lägst elektronegativitet ligger längst ned till vänster. På bas av för att skalan förändras långsamt ifrån vänster mot höger samt upp mot ned därför kan man göra enstaka uppskattning vid elektronegativiteten hos ett material om man känner mot elektronegativiteten hos ett något som ligger nära eller är i närheten ämne. Läs mer angående detta inom vår skrivelse om trenderna i detta periodiska systemet.

Bindningstyper baserat vid elektronegativitet

av Magnus Ehinger

Från rent kovalent bindning till jonbindning

Olika atomer drar till sig elektroner olika mycket. Detta kallas för att de äger olika elektronegativitet.

  • Ju starkare laddning valenselektronerna känner av, desto högre elektronegativitet.
  • Ju mindre atom, desto högre elektronegativitet (eftersom valenselektronerna känner av kärnladdningen mer).

Exempel:

  • Fluor existerar det maximalt elektronegativa ämnet, har ett elektronegativitet vid 4,0.
  • Syre existerar det näst mest elektronegativa ämnet – 3,4.
  • Kväve, klor också många elektronegativa.
  • Alkalimetaller samt alkaliska jordartsmetaller väldigt lite elektronegativa – snarare existerar de elektropositiva.
→ Atomradie minskar → Joniseringsenergi ökar → Elektronegativitet ökar →
 Grupp
Period123456789101112131415161718
1H
2,1		 He
 
2Li
1,0		Be
1,5		 B
2,0		C
2,5		N
3,0		O
3,4		F
4,0		Ne
 
3Na
0,9		Mg
1,2		 Al
1,6

Jag har inom uppgift för att lista ut vilka från några ämnen är vattenlösliga;
  Kalciumklorid, KCl. Elektronegativetetsvärden vid och 3, = Större än bör ses liksom "övervägande jonbindningskaraktär". I vilket fall ger skillnaden inom elektronegativitet ett polär bindning efterssom detta bara existerar två atomer. Lika löser lika, polär löser polär, och vätska löser KCl. Rätt hittils?

  NH3, Ammoniak, 3 - = ett polär molekyl med vätebindningar. Polär samt polär, upplöslig.

Här kommer mitt första problem;

  AgCl, silverklorid, - = -- övervägande kovalenta attribut, men ändå, enligt wikipedia, en salt? Som dessutom är svårupplöst i vatten? Hur kommer detta sig? Är detta inte enstaka polär kovalent molekyl liksom bör lösning upp inom vatten?

Och denna plats mitt andra;

  CuSO4, kopparsulfat. För detta första, hur räknar jag ut elektronegativiteten mellan dem olika atomerna här? beräknar jag olika beroende vid hur molekylen ser ut? Och utöver det, hur vet jag hur molekylen är formad för för att veta om d

Ny skala skriver om skolboken i kemi

Så kallad elektronegativitet är enstaka av dem mest välkända modellerna för att förklara varför kemiska reaktioner sker. Chalmers-forskaren Martin Rahm omdefinierar nu elektronegativitet i grunden med ett ny, mer omfattande, skala.

Teorin kring elektronegativitet beskriver hur starkt olika atomer attraherar elektroner. tillsammans med hjälp från elektronegativitetsskalor är kapabel man snabbt, utan kvantmekaniska beräkningar alternativt spektroskopiska studier, förutspå enstaka ungefärlig laddningsfördelning i olika molekyler samt material. Detta är många viktigt för förståelsen från alla möjliga typer från material samt för för att kunna designa nya. Elektronegativitet är en centralt idé som dagligen används från kemister samt materialforskare över hela världen. Konceptet besitter sitt ursprung i den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius undersökning på talet, och lä

Copyright ©batccat.pages.dev 2025