Den nya läroboken
Den nya läroboken
Ett stort bekymmer i dagens skola existerar att utbudet av läromedel inte existerar anpassat mot modern utbildning. Detta gäller läromedelsföretagens utgivning av såväl analoga såsom digitala produkter.
För drygt fyrtio år sedan implementerades Lgr Samtliga riksdagspartier ställde sig bakom den nya läroplanen, som kom att betraktas som grundskolans flaggskepp. Mottot för reformen blev ”En skola till alla”. Parallellskolesystemet var avskaffat och skolan blev inom stort sett likvärdig till alla ungar och ungdomar.
Värdegrunden gavs en omfattande samt väl formulerat kapitel inom läroplanen. Människovärdets okränkbarhet samt de demokratisk fri- samt rättigheterna plats givna utgångspunkter för såväl skolarbetet såsom samhällslivet inom övrigt.
Eleven inom centrum
Eleverna skulle göras delaktiga i undervisningen, och elevaktiva arbetssätt förespråkades. Man ville bort ifrån den auktoritära pluggskolan. Eleverna skulle ej fostras mot lydiga korpraler. Skolan skulle i stället främja unge
Nya läroplanen innebär risk till daterade läromedel
Den nya lroplanen r i enlighet med Skolverket tnkt att fungera bttre liksom arbetsverktyg fr lrarna samt bidra mot hgre standard och likvrdighet i undervisningen. Kursplanerna bör bli tydligare och kunskapskraven mindre detaljerade. Ett steg mot för att gra lrare mer fria.
Mnga lrobcker fljer inte lroplanen
Friare lrare r i grunden ett steg i rtt riktning. Samtidigt r lroplanen i dagens skola s pass grundlig att detta r f lrare såsom hinner g igenom allt p lektionstid, och detta som vrderas som viktigt att lra ut varierar frn lrare till lrare, enligt Skolverkets egna redovisningar.
Enligt PISA-underskningen r Sverige smst av dem nordiska lnderna p för att skapa enstaka likvrdig lärcentrum. Att ett stor mngd lrobcker ej fljer den nya lroplanen kommer knappast gra frutsttningarna bttre.
Digitala lromedel r uppdaterade
I
I en färsk utgåva från läroboken Politik och förvaltning i svenska kommuner, ges en lättillgänglig introduktion mot de svenska kommunerna – hur dem vuxit fram, hur dem styrs samt hur den lokala demokratin i land fungerar. Denna tredje tryckning är grundligt omarbetad samt bygger på aktuell undersökning och beskriver bland annat hur kommunerna vuxit fram, hur dem styrs samt hur den lokala demokratin i land tycks fungera.
Boken är skriven från forskarna samt statsvetarna Gissur Ó. Erlingsson, Johan Wänström och Richard Öhrvall, samtliga verksamma nära Centrum för kommunstrategiska studier.
En viktig bok
Boken vänder sig till bland annat studenter i statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen men är också betydelsefull för tjänstepersoner, kommunpolitiker samt andra såsom vill lära sig mer om svenska kommuners aktivitet och innebörd. Och författarna är nöjda m
.