Nassim nicholas taleb om den kommande nedgången
En perfekt storm
De containerfartyg likt dygnet runt korsar våra oceaner fulla med produkter utgör ett stor sektion av globaliseringens vardagliga infrastruktur. Nu nedsänkt de plötsligt tomma inom de stora asiatiska samt amerikanska hamnarna och väntade, medan allt fler containrar staplades vid varandra vid kajen.
”Problemet existerar inte efterfrågan, och detta är ej utbudet på grund av vi äger ett väldigt utbud. detta är för att hitta någon som är kapabel få kredit att köpa”, sammanfattade ett analytiker.
Bankerna ville inte notera kreditbrev, såsom behövs på grund av att exportörerna ska existera garanterade avbetalning vid distribution, och vissa försäljare slutade lita vid den finansiella institution liksom ställt ut garantin. Hur skulle man veta för att de ännu kunde erlägga nästa vecka? Den finansiella stormen ägde satt fler fartyg ur spel än någon naturlig storm någonsin gjort.
För ett ekonomi såsom är beroende av internationell arbetsfördelning, från arbete, komponenter och ingredienser från andra kontinenter, innebar det en hot ifall sammanbrott. angående
Just idag läser jag Lurad från slumpen, av Nassim Nicholas Taleb. Han visar med hjälp av olika exempel samt med gediget stöd inom forskning sant egna erfarenheter hur vår mänskliga hjärna hela tiden vilseleder samt får oss att uppfatta världen vid problematiska sätt. Vår hjärna är helt enkelt urusel på för att se, acceptera och förstå slumpens roll i vardagen och tillvaron.
Ett från hans modell finner jag särskilt talande och tänkvärt. Det handlar om en verkligt alternativt fiktivt, detta spelar ingen roll vilket, svindleri. Skulle du råka ut på grund av det skulle du äga väldigt svårt att avslöja att ni råkat ut för en svindleri eftersom svindlaren förmå presentera evidens som talar för för att du borde lita vid hen. samt evidensen existerar det faktiskt inget fel på, vilket gör svindleriet så förrädiskt. Låt mig förklara.
Uppläget ser ut som följer, och detta fungerar liksom modell även för andra fällor man kan falla i, såsom inte existerar riggade från någon liksom försöker bedra en. angående du bör genomföra bedrägeriet gör därför här:
Stilla min nervositet kring pengatryckandet, inflation och USA!
Har länge haft åsikten att billiga indexfonder existerar rätt väg att vandra. Som ni alltid brukar säga vid bloggen visar ju forskningen att detta ändå existerar nästan omöjligt att slå index ovan tid. äger i skrivande stund majoriteten av sparandet i Lysa och några indexfonder vid Avanza.
Men detta finns enstaka sak vilket gnager inom mig liksom jag ej kan släppa. Historisk utdelning är ingen garanti till framtida utdelning som oss alla vet. Så inget säger ju att detta kommer gå vidare vara aktiefonder och globalfonder som existerar bäst dem kommande 10, 20, 50 åren.
Tidigare inom historien inom långa cykler har detta absolut ej varit bäst med andel aktier. USA kommer möjligen inte artikel världens stormakt framöver vid det sättet som dem varit sedan andra världskriget.
Nu när varenda världens länder och ej minst USA trycker ofantliga mängder valuta och lever på konstanta och något som ökar i storlek eller antal underskott. Hur går detta då tillsammans med globalfonder likt har hälften av sina innehav inom amerikans
Videoklipp -
Hur fungerar ett guldstandard?
Intressant dokumentär (på engelska) från organisationen Learn Liberty ifall hur guldstandard historiskt sett har fungerat. Den äger några år på nacken men ännu lika aktuell.
Innan backades den amerikanska dollarn upp av guld. Detta innebar att den den amerikanska centralbanken (Fed) inte kunde producera mer pengar än vad dem hade guld i sin reserv. Detta begränsade givetvis Fed's kraft då dem inte kunde inflatera ekonomin i identisk utsträckning likt med deagens monetära struktur som byggar på fraktionella reserver. Det gav folket en större förutsägbarhet och ett relativt stadig köpkraft. dem flesta västerländska valutor, såsom den svenska kronan, var inom sin tur mer alternativt mindre kopplade till den amerikanska dollarn.
Dagens pappersvaluta besitter därför inget eget värde eftersom&n