Misslyckad kranskärlsoperation i höger ben
Annica, 53, ifall stjärnförfattaren: ”Hon har stulit mitt liv”
Uppdaterad | Publicerad
Annica Hedörn, 53, berättade för drygt ett kalenderår sedan sin livshistoria till deckarförfattaren Emelie Schepp.
Om den misslyckade magsäcksoperationen och hur hon tvingades amputera benet. Nu kunna Annica studera om sitt eget liv i Schepps nya deckare – utan att denna gått tillsammans på det.
– Hon äger stulit mitt liv.
Ett mms med bilder på numeriskt värde sidor ur Emelie Schepps nya deckare. Det förändrade Annica Hedörns, 53, liv.
När Annica, likt är ifrån Matfors utanför Sundsvall, läste utdragen ifrån sidorna upptäckte hon för att författaren skrivit om hennes eget liv – utan att denna hade någon som helst aning angående det, likt Sundsvalls periodika var inledningsvis med för att berätta.
– Påminner? Alltihopa handlar om mig. Det känns som för att hon äger kapat min identitet, säger hon.
Författare Emelie Schepp besitter sedan sin debut sålt första boken i exemplar, bara inom Sverige, samt nu bör hennes deckarserie börja säljas i 27 länder.
F&#;rmaksflimmer
Vad &#;r f&#;rmaksflimmer?
Vid f&#;rmaksflimmer styrs inte hj&#;rtrytmen av den normala impulsgivaren i hj&#;rtat (sinusknutan).
Rytmen styrs i st&#;llet av en elektriskt kaos i hj&#;rtats f&#;rmak liksom leder mot att hj&#;rtat pumpar oregelbundet.
Det elektriska kaos som finns i f&#;rmaken vid f&#;rmaksflimmer startar ofta d&#;r blodet leds in i hj&#;rtat fr&#;n lungcirkulationen (lungvenerna).
Eftersom f&#;rmaken inte bidrar till hj&#;rtarbetet vid f&#;rmaksflimmer s&#; &#;r hj&#;rtats funktion mer alternativt mindre reducerad, och detta kan f&#;rv&#;rras om pulsen &#;r f&#;r h&#;g beneath l&#;ngre tid.
Detta upplever m&#;nga som reducerad kondition.
Hj&#;rtrytmen styrs av den normala impulsgivaren i hj&#;rtat (sinusknutan).
Orsaken mot f&#;rmaksflimmer
Orsaken mot f&#;rmaksflimmer &#;r ofta kopplad till andra sjukdomar vilket belastar hj&#;rtat, framf&#;r allt h&#;gt blodtryck vilket finns hos majoriteten av patienterna med flimmer.
Risken att f&#; flimmer &#;r
Riskfaktorer för kvarstående smärta efter ortopedisk kirurgi
Många elektiva ortopediska ingrepp görs på indikationen långvarig smärta i rörelseorganen. Smärtan medför funktionsinskränkningar samt försämrad livskvalitet. Mot denna bakgrund existerar det otillfredsställande att ett betydande sektion av patienterna har bekymmer med kvarstående smärta postoperativt. Det besitter visats för att ca 25 procent från patienter vilket remitteras mot smärtklinik äger kvarstående smärta efter kirurgi. Dessa patienter rapporterar ofta avsaknad från förbättring samt fortsatt smärta och/eller reducerad livskvalitet [1, 2].
Den postoperativa kvarstående smärtan kan bero på enstaka mängd faktorer. Indikation, teknik och eventuella postoperativa komplikationer måste beaktas, likaså den viktiga frågan om detta finns samarbetande faktorer liksom kan påverka det kirurgiska resultatet [3]. Hur utmärkt nuvarande diagnostik och behandling är varierar mellan olika ortopediska diagnoser med smärta som huvudsymtom, och inom värsta fall kan den kirurgis
Benart&#;rsjukdom - f&#;nstertittarsjuka, väsentlig ischemi
Vad &#;r benart&#;rsjukdom?
Benart&#;rsjukdom innefattar f&#;rtr&#;ngningar i puls&#;drorna till benen och inom benen, samt indelas inom de tillsammans med claudicatio&#;intermittens&#; f&#;nstertittarsjuka och dem med kritisk ischemi.
M&#;nga besitter ocks&#; f&#;rtr&#;ngningar som ej ger n&#;gra symptom.&#;
F&#;nstertittarsjuka - k&#;rlkramp inom benen
Vid claudicatio intermittens, k&#;rlkramp i benen, eller f&#;nstertittarsjuka kan detta g&#;ra ont i benen n&#;r ni anstr&#;nger dem, till modell g&#;r enstaka kortare str&#;cka.
Det beror p&#; f&#;rtr&#;ngningar inom k&#;rlen vilket g&#;r för att blodet besitter sv&#;rt för att passera mot musklerna likt d&#; f&#;r f&#;r lite blod f&#;r att behärska arbeta såsom de ska.
F&#;rtr&#;ngningarna i puls&#;drorna beror p&#; &#;derf&#;rkalkning, alternativt &#;derf&#;rfettning, såsom &#;r enstaka inflammatorisk process d&#;r k&#;rlv&#;ggarna blir stela och tjockv&#;ggiga vilket hindrar ett normalt blodfl&#;de.&#;
Vid kri
F&#;rmaksflimmer
Vad &#;r f&#;rmaksflimmer?
Vid f&#;rmaksflimmer styrs inte hj&#;rtrytmen av den normala impulsgivaren i hj&#;rtat (sinusknutan).
Rytmen styrs i st&#;llet av en elektriskt kaos i hj&#;rtats f&#;rmak liksom leder mot att hj&#;rtat pumpar oregelbundet.
Det elektriska kaos som finns i f&#;rmaken vid f&#;rmaksflimmer startar ofta d&#;r blodet leds in i hj&#;rtat fr&#;n lungcirkulationen (lungvenerna).
Eftersom f&#;rmaken inte bidrar till hj&#;rtarbetet vid f&#;rmaksflimmer s&#; &#;r hj&#;rtats funktion mer alternativt mindre reducerad, och detta kan f&#;rv&#;rras om pulsen &#;r f&#;r h&#;g beneath l&#;ngre tid.
Detta upplever m&#;nga som reducerad kondition.
Hj&#;rtrytmen styrs av den normala impulsgivaren i hj&#;rtat (sinusknutan).
Orsaken mot f&#;rmaksflimmer
Orsaken mot f&#;rmaksflimmer &#;r ofta kopplad till andra sjukdomar vilket belastar hj&#;rtat, framf&#;r allt h&#;gt blodtryck vilket finns hos majoriteten av patienterna med flimmer.
Risken att f&#; flimmer &#;r
Riskfaktorer för kvarstående smärta efter ortopedisk kirurgi
Många elektiva ortopediska ingrepp görs på indikationen långvarig smärta i rörelseorganen. Smärtan medför funktionsinskränkningar samt försämrad livskvalitet. Mot denna bakgrund existerar det otillfredsställande att ett betydande sektion av patienterna har bekymmer med kvarstående smärta postoperativt. Det besitter visats för att ca 25 procent från patienter vilket remitteras mot smärtklinik äger kvarstående smärta efter kirurgi. Dessa patienter rapporterar ofta avsaknad från förbättring samt fortsatt smärta och/eller reducerad livskvalitet [1, 2].
Den postoperativa kvarstående smärtan kan bero på enstaka mängd faktorer. Indikation, teknik och eventuella postoperativa komplikationer måste beaktas, likaså den viktiga frågan om detta finns samarbetande faktorer liksom kan påverka det kirurgiska resultatet [3]. Hur utmärkt nuvarande diagnostik och behandling är varierar mellan olika ortopediska diagnoser med smärta som huvudsymtom, och inom värsta fall kan den kirurgis
Benart&#;rsjukdom - f&#;nstertittarsjuka, väsentlig ischemi
Vad &#;r benart&#;rsjukdom?
Benart&#;rsjukdom innefattar f&#;rtr&#;ngningar i puls&#;drorna till benen och inom benen, samt indelas inom de tillsammans med claudicatio&#;intermittens&#; f&#;nstertittarsjuka och dem med kritisk ischemi.
M&#;nga besitter ocks&#; f&#;rtr&#;ngningar som ej ger n&#;gra symptom.&#;
F&#;nstertittarsjuka - k&#;rlkramp inom benen
Vid claudicatio intermittens, k&#;rlkramp i benen, eller f&#;nstertittarsjuka kan detta g&#;ra ont i benen n&#;r ni anstr&#;nger dem, till modell g&#;r enstaka kortare str&#;cka.
Det beror p&#; f&#;rtr&#;ngningar inom k&#;rlen vilket g&#;r för att blodet besitter sv&#;rt för att passera mot musklerna likt d&#; f&#;r f&#;r lite blod f&#;r att behärska arbeta såsom de ska.
F&#;rtr&#;ngningarna i puls&#;drorna beror p&#; &#;derf&#;rkalkning, alternativt &#;derf&#;rfettning, såsom &#;r enstaka inflammatorisk process d&#;r k&#;rlv&#;ggarna blir stela och tjockv&#;ggiga vilket hindrar ett normalt blodfl&#;de.&#;
Vid kri