Start i stratosfären

Plötslig uppvärmning från stratosfären

Vad existerar en ”sudden stratospheric warming”?

De beskrivna klimatologiska förhållandena kan ibland vändas upp och ner. Den relaterade till poler eller motsatser stratosfären förmå värmas upp med mer än 40°C inom enstaka vecka samt då skiftar temperaturgradienten, detta vill yttra polen blir varmare än områdena runt.

Samtidigt ökar geopotentialen (höjden mot en bestämd tryckyta) ovan Nordpolen samt polarvirveln ersätts av en högtrycksområde.

Med den polära virvelns sammanbrott försvagas de västliga vindarna samt övergår istället till ostliga vindar i medelvärde. Om denna situation uppstår, det önskar säga ett vändning från temperaturgradienten mellan polen samt 60°N samt en ostlig vind nära 60°N, talar man angående en massiv stratosfärisk uppvärmning (SSW) i enlighet med WMO:s definition (World Meteorological Organization).

SSWs uppträder huvudsakligen beneath månaderna januari och månad, men kunna ske beneath hela den förlängda vintersäsongen (november mot mars).

De röda linjerna inom Figur 1 illustrerar en fall

Atmosfärens olika lager

Ovanför troposfären samt upp mot cirka 50 km höjd har oss stratosfären. inom den lägre stratosfären existerar temperaturen ganska konstant samt i den övre sker det en ökning av temperaturen upp mot nära noll grader nära gränsen (stratopausen) till nästa skikt. Detta beror på för att ozonet vid dessa höjder absorberar strålning från solen vilket värmer upp atmosfären. Här förekommer ibland även de ovanliga pärlemormolnen på cirka 20 km höjd.

Ytterligare högre upp ifrån jordytan ligger mesosfären. var avtar återigen temperaturen tillsammans med höjden på grund av att nära mesopausen bli atmosfärens kallaste område. Paradoxalt blir mesopausen som allra kallast under sommaren. Det existerar också då som det kan bildas nattlysande moln vid omkring 85 km höjd.

Atmosfärens översta lager kallas inom denna indelning för termosfären samt det sträcker sig flera hundra kilometer ut ifrån jorden. ifrån mesopausen samt några tiotals km upp ökar temperaturen snabbt med höjden. Hur många temperaturen stiger beror vid h

Vad är atmosfären och vilka är dess delar?

Atmosfären är en gasblandning bestående från bland annat kväve samt syre – som inom vardagligt anförande kallas för luft. Den möjliggör allt liv på jorden, ej bara för oss människor utan även djur samt växter. Den håller oss varma, ger oss syre att andas, och detta är inom atmosfären likt vårt väder uppstår.

Jordens atmosfär har sex lager: troposfären, stratosfären, mesosfären, termosfären, jonosfären och exosfären.

Troposfären

Det lägsta skicket i vår atmosfär kallas för troposfären. Den börjar vid markytan och sträcker sig mellan 16 samt 18 kilometer upp beroende på plats på jorden man befinner sig.

Troposfären utgör 70 mot 80 andel av atmosfärens massa samt håller nästan allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig i atmosfären. Det är i troposf

Jordens atmosfär existerar de gaser som omsluter jorden samt hålls kvar av jordens gravitationskraft.

Atmosfären skyddar livet vid jorden genom att absorbera skadlig ultraviolett strålning ifrån solen samt kosmisk strålning från rymden och även genom för att minska temperaturskillnaderna mellan ljus och kväll samt för att höja medeltemperaturen på jorden.

Atmosfären tunnas successiv ut inom rymden. Inom rymdfarten definieras rymden såsom km ovanför havsnivå. Spår av atmosfären finns mot ungefär 1 km höjd.

Atmosfärens volym består, exkl vattenånga, av 78 % kväve, 21 % syre, 1 % argon, 0,04 % koldioxid samt 0,01 % andra gaser. Tillsammans utgör de mer än 99,9% av atmosfären. Denna gasblandning kallas allmänt för luft.

Vattenånga utgör normalt 1 mot 4 andel av atmosfärisk luft , men varierar stort beroende på tidsperiod på dygnet, årstid, klimat, temperatur samt höjd.

I höjdled delas atmosfären upp i