Slagvolym x hjärtfrekvens exempel

Ultraljud hjärta (Ekokardiografi/UCG) och FATE

Grundläggande principer på grund av ultraljud hjärta (UCG)

Vid tvådimensionell ekokardiografi (UCG) skickas ultraljudsstrålar successivt ut i olika riktningar ifrån undersökningssonden (sändaren/proben). Ultraljudsmaskinen förmå beräkna reflektionsdjupet genom för att hålla reda på hur länge ljudvågorna varit ute i kroppen. Reflektionspunkterna ifrån varje ultraljudsstråle bygger tillsammans upp enstaka bild, vilken visas vid ultraljudsmaskinens skärm. Antalet bilder som framträda per kort tid kallas frame rate (FR). Frame rate på ovan 40 bilder/sekund krävs på grund av att behärska undersöka hjärtat. Ju högre FR desto bättre. FR ökas genom att minska djupet samt sektorns bredd.

Doppler (Hjärt-EKO)

När ultraljudsvågorna reflekteras mot rörliga objekt röda blodkroppar, ändras ljudets frekvens. detta reflekterade ljudet har högre frekvens än det utsända om föremålet rör sig mot sändaren och lägre frekvens ifall föremålet rör sig ifrån sändaren. Frekvensskillnaden mell

Detta är en avsnitt ur Hypocampus läs mer

Kardiologi > Hjärtfysiologi

Hjärtfysiologi samt anatomi

Hjärtats anatomi

Fysiologiska begrepp

Hjärtat fungerar likt en dubbelpump där motsats till vänster och vänster kammare jobbar bredvid varandra. Man förmå se cirkulationssystemet som flera parallellkopplade kretsar där 15 liter passerar hjärtat per dygn.

  • Förmak samt kammare – Mottagare nära relaxation, utdrivare vid kontraktion.
    • Högtryckssystem – Systemkretsloppet (vänster kammare pumpar). /80 mmHg.
    • Lågtryckssystem – Lungkretsloppet (höger kammare pumpar). 25/10 mmHg
  • Hjärtfrekvens - Hos en normalperson är hjärtfrekvensen i vila ca stöt per 60 sekunder. Träning leder till ökad slagvolym vilket ger ett lägre vilopuls.
  • Slagvolym – Den mängd blod som pumpas ut ifrån en kammare vid varenda hjärtslag. Slagvolymen är normal sett ca ml/slag. Ökar vid kroppslig ansträning.
  • [Cardiac output – Minutvolym (liter per minut). Cardiac output = slagvolym x hjärtfrekvens. I vila brukar man säga för att Cardiac out

    Patofysiologi

    Patofysio­logiska mekanismer

    De grundläggande mekanismer liksom orsakar chocktillstånd kan benämnas på olika sätt inom litteraturen, även om principerna är desamma. Orsaken mot chocktillståndet ligger i något eller flera av följande system:

    • blodkärlens flöde inklusive mikrocirkulation
    • hjärtats pumpförmåga
    • blodets förmåga att transportera syre mot vävnaderna.

    Patofysiologiskt kunna orsakerna mot chock något förenklat delas in inom två övergripande problemkategorier; volymproblem och kardiella problem. Dessa problemkategorier förmå i sin tur delas in inom två patofysiologiska mekanismer vardera. Volymproblem orsakas av volymförlust och vasodilatation, medan kardiella problem är kapabel finnas inuti eller utanför hjärtat. detta är dessa fyra patofysiologiska mekanismer såsom kommer diskuteras vidare inom kapitlet. 

    I litteraturen anvä

    Förhållandet mellan tryck och volym i vänster kammare

    Förhållandet mellan tryck samt volym inom vänster kammare kan beskrivas med en loopdiagram var x-axeln existerar volym samt y-axeln existerar tryck (i vänster kammare). Om tryck och volym mäts fortlöpande under enstaka hjärtcykel därför erhålls den loopen såsom ses inom Figur 1A. Figur 1B visar hur tryck-volymkurvan förhåller sig mot olika faser i hjärtcykeln.

    I Figur 1A börjar oss resan längst bort ner mot vänster, var mitralisklaffen öppnar. När mitralisklaffen öppnar därför flödar blod in inom vänster kammare, varvid kammarens volym ökar markant medan trycket endast ökar lite. Detta beror på för att vänster kammare relaterar effektivt och är kapabel fyllas utan att ett nämnvärd ökning av tryck sker. beneath diastole. EDV (End Diastolic Volume, dvs slutdiastolisk volym) markerar tidpunkten då kammaren fyllts maximalt och kontraktionen börjar. då kontraktionen startat så stiger trycket inom kammaren; då kammartrycket överstiger förmakstrycket sålunda stängs mitralisklaffen. Kammartrycket f