Hur hög sysselsättningsgrad behövs för ett välfärdssamhälle

Svensk välfärd och arbetsmarknad i EU:s toppskikt

Danmark, Sverige samt Nederländerna existerar de EU-länder som presterar bäst då det gäller sociala ämnen, arbetsmarknad samt välfärd. inom botten från listan återfinns Italien samt Grekland. detta visar enstaka sammanställning liksom Europaportalen gjort av EU-kommissionens länderindelningar inom 14 olika områden. 

– Det denna plats visar för att det behövs olika åtgärder i olika EU-länder till att nå sociala framsteg. En samt samma politik passar ej alla, säger Gabriella Sebardt, ämnesexpert vid Svenskt Näringsliv i Bryssel till Europaportalen.

Förbättring i dem flesta EU-länder

Sedan äger situationen vid det sociala området förbättrats i dem flesta medlemsländer även angående de upplevde en dipp i samband med finanskrisen. I krisländer som Spanien, Grekland samt Italien äger dock situationen tvärtom försämrats.

Fattigast inte ständigt i botten

Det finns ett visst samband mellan hur rikt ett nation är, räknat i BNP per capita, och hur hög poäng det får i samm

Sysselsättningen

Stor skillnad mellan kvinnors sysselsättning inom EU

Sysselsättningen inom EU ökade något mellan och Snittet för all EU nedsänkt på 75,3 procent på grund av tredje kvartalet , jämfört med 74,9 året innan. I toppen hittar man Sverige, oss hamnade vid tredje ställe med 82,5 procent, endast Nederländerna samt Malta nedsänkt något högre med 83,5 respektive 83,8 procent (Malta ej tillsammans med i tabellen). Det existerar stor skillnad inom EU – mellan Malta samt Italien, liksom hade lägst sysselsättningsgrad, skiljer det nästan 18 procentandelar . Att en land äger hög syssel­sättning är viktigt utifrån flera aspekter, ej minst på grund av att upprätthålla landets välfärd. För den enskilde existerar ett arbete avgörande på grund av bland annat ekonomi, integration och välmående. I samtliga länder äger kvinnorna lägre sysselsättningsgrad än männen. inom till modell Italien, Rumänien och Grekland skiljer detta närmare 20 procentenheter mellan könen samt vi vet att detta i dem länderna bland annat existerar mer vanligt att kvinnorna stannar hemma för för att ta grabb om

Svartmåla inte invandrarna – dem behövs vid arbetsmarknaden

Utrikes födda har stått för den största ökningen av antalet sysselsatta samt är den arbetskraft såsom får samhället att fungera. I sin regeringsförklaring beskrev statsministern integrationen som misslyckad. Därtill menar organisationer likt Svenskt Näringsliv att utanförskapet växer. dock vad såsom sällan lyfts fram existerar att utrikes födda existerar helt kritisk för ett fungerande välfärd och tillräckligt många kollegor på arbetsplatserna. Om svepande påståenden betraktas som uppgifter riskerar detta att rikta uppmärksamheten åt fel håll och dra isär samhället.

Fler behöver vandra till jobbet

Det finns tveklöst problem vid arbetsmarknaden kopplade till bristande integration. Fler behöver vandra till jobbet för för att försörja sig, ingå inom ett kontext och bidra till samhället. Det gäller såväl utrikes som nationell födda. dock vi behöver granska påståenden om utrikes föddas ställning på svensk arbetsmarknad liksom figurerar inom debatten, eftersom bilden ofta är

Kakor på

Respektive land existerar ansvarigt på grund av sin utbildningspolitik men sedan finns en ramverk inom EU var ett från målen existerar att kalenderår ska andelen sysselsatta bland nyligen examinerade vara 82 procent. Målet gäller den del från befolkningen vilket är inom åldern 20 till 34 år samt ett mot tre kalenderår tidigare tagit en test från enstaka gymnasial alternativt eftergymnasial träning och såsom inte studera vidare.

I land klarar både kvinnor samt män målet, då 88 respektive 89 procent från de nyligen examinerade fanns sysselsatta tid Sett mot hela EU uppnåddes målet för män, men ej för kvinnor. Andelen sysselsatta bland dem som nyligen tagit enstaka examen uppgick år mot 82 andel av männen och 78 procent från kvinnorna. Sett ur en längre perspektiv är detta tydligt för att den ekonomiska konjunkturen agerar roll till sysselsättningsgraden. inom samband tillsammans med finanskrisen samt och den efterföljande lågkonjunkturen sjönk andelen sysselsatta kvinnor och män, såväl inom Sverige likt genomsnittet till EU:s medlemsländer. I land s